Åre been good to me
Åre har varit bra för mig. Jag har varit mitt fulaste i en hel vecka vilket är skönt. Att vara ful och inte anstränga sig kommer naturligt för mig, jag möter inget motstånd från mig själv när jag är det. Min lillasyster har det motsatta inbyggt, hon är aldrig ful, alltid fin, helt utan ansträngning. Eftersom jag blev kär det senaste året så har jag ansträngt mig för att vara mitt bästa i Italien. Jag har plockat ur diskmaskinen, jag har lagat mat och flera gånger har jag tagit ut soporna när påsen har varit full. Och så har jag försökt höja min lägstanivå i utseende. Ja, ni hajar, det senaste året har jag verkligen gjort mitt yttersta för att grekitalienaren ska förstå att jag är en "keeper". Jag kommer förhoppningsvis fortsätta anstränga mig resten av livet för honom. En naiv ambition som inte alls är naiv för någon som tror på det omöjliga. Hursomhelst har Gianluca varit i Italien och jag har varit i Sverige under julen. Jag har knappt träffat någon förutom min familj och för dem behöver jag inte anstränga mig någonting (även om jag reflekterade över att byta träningsbyxor mot jeans på julafton när brorsan sa "Men har Lisa såna brallor, då tar jag också slappa kläder). Jag har gått runt i stugan i samma kläder i en vecka snart. Bara tvättat ett par gånger på halva vägen. Total avkoppling att vara såhär ful. För mig. För syrran hade det antagligen inneburit maximal stress.
Igår gick jag och brorsan en promenad förbi Zlatans hus. När vi kom hem såg vi nån film från "Zlatans vinterträning". Nästa år ska vi bjuda in honom til våra vinterträning.
